Att välja sitt första teleskop kan vara en utmaning, särskilt för nybörjare. I denna artikel går vi därför igenom olika typer av teleskop och begrepp som kan vara bra att känna till när du ska välja teleskop. Dessutom berör vi viktiga aspekter så som förstoring, linsdiameter och användarvänlighet.
Klicka här för att se vårt utbud av stjärnkikare.
Olika typer av teleskop Det finns olika typer av teleskop och valet bör baseras på hur och var den ska användas. Lätthet att frakta teleskopet, valet av objekt på natthimlen, fotograferingsmöjligheter och användarvänlighet är alla viktiga saker att tänka på. Ett teleskop som inte används för att det är för otympligt eller att det är för komplicerat känns som ett dåligt teleskop. Om det ska användas mest för att titta på ljussvaga himlaobjekt såsom galaxer och nebulosor behöver en stor frontöppning för att samla in så mycket ljus som möjligt.
Ett teleskop som ska användas för fotografering behöver ha en extra stabil montering och ofta motordrift för att automatiskt kompensera mot jordrotationen. Det är med andra ord en del att tänka på när du ska välja teleskop.
Teleskopkonstruktioner Det finns tre huvudgrupper av teleskop. – Refraktorer som samlar och fokuserar ljuset med hjälp av linser (likt vanliga kikare) – Reflektorer som samlar och fokuserar ljuset med hjälp av speglar – Katadioptriska teleskop som använder både linser och speglar.
Refraktorer är i allmänhet enkla konstruktioner och ger i regel hög bildkvalitet i förhållande till storlek och pris. De är också relativt underhållsfria och enkla att använda vilket gör de intressanta som nybörjarteleskop.
Refraktorteleskop
Teleskop med stora frontöppningar är svåra och dyra att tillverka som refraktorer och görs därför istället som reflektorer. Det finns i sig flera olika typer av refraktorteleskop men den vanligaste är den enkla och relativt billiga newtonian-designen. Reflektorerna har stora frontöppningar som samlar in mycket ljus och lämpar sig därför bra för observationer av ljussvaga objekt eller vid observationer i höga förstoringsgrader.
Reflektorteleskop
Liksom reflektorerna finns det flera olika typer av katadioptriska teleskop men den vanligaste typen är Schmidt-Cassergrain konstruktionen. Ett refraktorteleskop är relativt dyra i jämförelse med ett refraktorteleskop. De har även komplicerade konstruktioner som i allmänhet endast hittas i lite exklusivare teleskop. Fördelarna är ett kompakt utseende trots en stor frontöppning.
Förstoringsgrad Till skillnad från en vanlig kikare har oftast inte teleskop en förutbestämd förstoringsgrad utan kan varieras efter önskemål. Förstoringsgraden ändras genom att den sista delen i optiken, okularet, byts ut. Teleskopets förstoringsgrad bestäms tillsammans av teleskoptubens och okularets egenskaper och kan enkelt beräknas genom att dela teleskopets brännvidd med okularets. Om t.ex. en teleskoptub med brännvidden 900mm används tillsammans med ett okular med brännvidden 10mm blir förstoringen 90 gånger.
Teleskopets okular avgör förstoringen
Frontöppning och ljusstyrka Mängden ljus ett teleskop samlar har stor inverkan på teleskopets ljusstyrka och detaljrikedom i bilden. Ett teleskop med stor frontöppning som samlar in mycket ljus över en stor yta har en hög upplösning vilket gör det möjligt att se mindre detaljer på stjärnhimlen och se ljussvagare objekt.
Teleskopets ljusstyrka anges i bländartal liknande det på ett kameraobjektiv. Ett teleskop med en ljusstyrka på f/5 är dubbelt så ljusstarkt som ett teleskop med en ljusstyrka på f/10. Ljusstyrkan i ett teleskop bestäms genom att dela teleskoptubens brännvidd med dess frontöppning. Om ett teleskop t.ex. har en brännvidd på 650mm och en frontöppning på 130mm har det ljusstyrkan f/5. En hög ljusstyrka gör bilden i teleskopet ljusare och förkortar exponeringstiden vid fotografering.
Montering Den viktigaste delen i ett teleskop vid sidan av optiken är monteringen. Teleskop är generellt känsliga för stötar och kraftig blåst. Med en dålig och ostabil montering märks även av de minsta vibrationer eller den lättaste brisen, vilket gör bilden skakig och teleskopet svårare att använda. Det finns olika typer av monteringar som kan lämpa sig olika bra beroende på vad teleskopet ska användas till.
Altazimuth-montering
Den enklaste monteringstypen är altazimuth-monteringen. Enkelt beskrivet rör sig denna monterings axlar upp-ner & vänster-höger (som vi upplever det). Altazimuth-monteringen är smidig och bra om teleskopet främst ska användas för enklare himmelsobservationer eller observationer av objekt på land.
EQ-montering
En annan mycket vanlig monteringstyp är EQ-montering, även kallat ekvatoriell montering. Monteringen är konstruerad för att härma stjärnornas rörelse på natthimlen och på så sätt göra det enkelt att följa objekten som ser ut att röra sig ur synfältet. Ekvatorialmonteringen är specialiserad för just observationer på stjärnhimlen och (med motordrift installerad) även för fotografering.
Gaffelmontering
Gaffelmontering är ytterligare en monteringstyp som man i allmänhet hittar på lite dyrare, och ofta motoriserade, teleskop. Denna typ av montering är smidig och kompakt och lämpar sig bra för såväl observationer på stjärnhimlen som land-observationer.
GOTO-funktion
Teleskopmonteringar kan antingen styras manuellt med handkraft eller med datoriserad motordrift. I den senare finns också ofta möjligheten att låta teleskopet själv leta upp objektet man vill titta på med hjälp av en medföljande handkontroll. Detta brukar kallas för GOTO-funktion.
Ytterligare vägledning Som sagt så avgör hur du ska använda teleskopet vilket som passar dig bäst och som med mycket annat finns det många varianter och kombinationer att välja mellan. Därför är det inte så konstigt om detta kan kännas lite förvirrande. Har du möjlighet är du varmt välkommen in till vår butik på Hornsgatan i Stockholm där vi har olika typer av teleskop uppställda och kan hjälpa dig att välja rätt.